MUSIKOFFER

Nu mår jag lite bättre. Jag har gjort tre utav mina psykiatriläxor, skillat skillat och så har jag hittat mitt borttappade presentkort (YAY!). Nu ska jag fortsätta med projektarbete :) Najs najs najs


// Sara

Varför alla dessa krav? Kraven jag har på mig själv... Hur jag än gör går ändå allting fel. Det är alltid någon som såras trots att jag hela tiden försöker att aldrig trampa någon på tårna. Det blir inte bättre av att jag aldrig blir nöjd med vad jag gör. Bara det jag gör fel fastnar. Mamma, pappa och de andra två som bor med oss +släkt verkar tro att jag är nått form utav snille. Jag orkar inte med den lögnen länge till. VArför duger det aldrig med att vara en medelmåtta? En lärare sa en gång till mig att jag var det och det var en utav de värsta förolämpningar jag någonsin fått. vArför? Jo, för att min mamma i hela mitt livförsökt intala mig att jag är och kommer att bli sensationell. Att jag kommer att kunna uppfylla all de drömmar hon haft. HUr ska man kunna lyckas med det om man inte ens klarar av att tycka om sig själv?

Hur jag än gör är det alltid någon som blir sur på mig.  Jag måste vara en dålig människa

// Sara

I går tvingade mamma med mig och syrran upp på stan för att välja ut vad vi vill ha i julklapp. Jag hittade en klänning som jag gillar men mitt stora problem är vilken färg jag ska ta... Det är svårt





Givetvis skulle jag ha strumpbrallor och kofta till då jag använder den.... Problemet är att båda är fina men den blå är lite mer vardagsaktig och den brunrosa är lite mer festfin. Jag har svårt att välja x)